Feelgood-film: Mall 1A
För att glömma ångesten över att sommaren är över och att ett flertal månader fyllda med kyla, mörker och slask väntar, satte jag mig ikväll ned för att se Garth Jennigs senaste film, Son of Rambow. Jennigs är mest känd för att ha regisserat långfilms versionen av Liftarens Guide Till Galaxen samt ett antal musikvideos för bland annat Hot Chip, Blur(du vet den med de dansande mjölkpaketen, Coffie & TV) och Fatboy Slim.
Son of Rambow utspelar sig 1983 och handlar om två väldigt olika killar. Den ena, Will, är tystlåten och bor med sin kristna familj som förbjudit honom från att se tv och film. Den andra är, Lee, skolans bråkstake. Som sig bör korsas deras vägar och efter att ha blivit inspirerade av First Blood, beslutar de sig för att göra sin egen film. Lee fixar en videokamera genom sin bror och de börjar arbetet.
Det här är verkligen precis så en fellgood-film ska vara. Jag satt med ett brett leende filmen igenom. Historien är inget unikt i sig och det finns många scener man sett ett antal gånger i andra filmer, men jag köper det ändå. Mycket tackvare nostalgi värde filmen hade för mig. Som så många andra har jag spenderat många somrar med att göra filmer tillsammans med kompisar. Dessa filmer blev ju aldrig bra överhuvudtaget, men det handlade inte om det. Det handlade om att få utlopp för de fantastiska kännslor man fått efter att ha sett filmer som just Rambo, RoboCop eller Predator, och det är den känslan Son of Rambow förmedlar på ett väldigt fint sätt. Även fast man inte haft en likanade uppväxt finns det fortfarande saker att uppskatta med filmen. Framför allt kanske för den cheesiga 80-stilen, men även om man känner sig lite bitter och helt enkelt vill ha en film som får en på bättre humör. Svensk premiär blir det den 12:e sept, så pallra er iväg till närmsta biograf om ni har lite tid över.
Kommentarer
Trackback
