My what a good day for a walk out-side
Det är alltid molningt i Haninge. Det är ett vetenskapligt bevisat faktum. Imorse på väg till skolan sken solen och himmlen var blå. Wunderbar! tänkte jag. Men ju närmre Haninge man kom desto tätare hopade sig molnen. På lunchen kunde man knappt sitta ute för att det var så pass kallt.
På vägen hem var det samma visa, fast tvärt om. Ju närmre Stockholm man kom desto soligare blev det. Vid T-centralen fick jag värsta infallet och beslutade ig för att gå hem. Hela vägen. Vädret var perfekt, köpte mig en Piggelin och gick längs Strandvägen. Mycket bättre än så kan det inte bli. Vid Gärdet träffade jag Linnéa så där stannade jag och pratade ett tag. Sen fuskade jag sträckan Gärdet-Ropsten där jag tog jag tunnelbanan. Så nu efter en promenat på ca 2 timmar sitter jag här och skriver och tänker att Anthony Kedis hade fan rätt när han sjöng My what a good day for a walk out-side.
Inläggs låt: Red Hot Chili Peppers - Wet sand
På vägen hem var det samma visa, fast tvärt om. Ju närmre Stockholm man kom desto soligare blev det. Vid T-centralen fick jag värsta infallet och beslutade ig för att gå hem. Hela vägen. Vädret var perfekt, köpte mig en Piggelin och gick längs Strandvägen. Mycket bättre än så kan det inte bli. Vid Gärdet träffade jag Linnéa så där stannade jag och pratade ett tag. Sen fuskade jag sträckan Gärdet-Ropsten där jag tog jag tunnelbanan. Så nu efter en promenat på ca 2 timmar sitter jag här och skriver och tänker att Anthony Kedis hade fan rätt när han sjöng My what a good day for a walk out-side.
Inläggs låt: Red Hot Chili Peppers - Wet sand
Kommentarer
Trackback
